Den fräcka lilla rackaren

Det är härligt när foderautomaterna är fyllda och småfåglarna kan förse sig -och själv sitter man i godan ro och äter frukost (eller morgenmad som danskarna säger). Men plötsligt dyker den där brunvita rackaren upp och sitter helt öppet under fågelbordet. Visserligen har jag inget emot möss så länge de håller sig på behörigt avstånd, men jag känner rent spontant att jag inte har lust att kånka hem tunga frön för att bidra till fetma hos mössen. Sagt och gjort, nu ska snyltisen skrämmas bort så jag öppnar dörren med ett brak. Visst, den blir skraj men springer med blixtens hastighet emot mig och försvinner under trappan! Med andra ord, den HAR REDAN checkat in! Detta hade inte Torbjörn tolererat, vi saknar Dig så!